Åka tåg

Varning: Det här inlägget saknar både business-anknytnign och tydlig poäng. Bara lite generell filosofering och reflektion.


Bild.

Jag reser en hel del med SJ & just tåg är faktiskt en av de mest effektiva arbetsplatserna för min del.

However.

Jag älskar att resa! Faktiskt även när det kommer till Sj (det är sant).

För några månader sedan skulle jag åka upp till Stockholm och tåget lämnade Göteborgs central kl 18.30. Jag hamnade bredvid en mycket stiligt klädd man i 35-årsåldern. Hans klädsel, uppsyn och påkostade PC visade att detta var killen med koll. Han jobbade i Excel. Det var fredag kväll.

Själv reste jag kavaj-lös (läs luvtöja) i sällskap med min Mac, IPod och InDesign. Det var ett gäng kreativa uppgifter som stod på min ”to-do-list” (med andra ord såg jag nog snarare ut som en slapp tonårsbrud än en businesskvinna).

Så helt plötsligt slocknade hela tåget. Det blev kolsvart. Tystnad.



SJ skulle förmodligen klassa det hela som ”driftsstörning”. Jag väljer att kalla det tåg-kollaps.

Efter några sekunder utbröt (inte helt oväntat) frustration och irritation i vagnen. Svordomar svävade mellan passagerarna. FREDAGSKVÄLL – kom igen! Fixa felet!

Jag och kostymsnubben bredvid reagerade dock helt annorlunda mot resten av vagnen. Vi tittade på varandra och började att skratta helt ohämmat. Vi insåg att ”driftsstörnignar i kollektivtrafiken” är något vi ALDRIG kommer att begripa oss på. Ännu mindre kunna förhindra.

Mr kostymsnubbe visade sig snart vara en av de mest intressanta människor jag någonsin har träffat. Jag lärde mig mycket under resans nästan 5 timmar.

Vad vill jag då säga med detta inlägg?

Förmodligen två saker.

ETT: Att jag tror att driftsstörningar med jämna mellanrum kan göra oss stressade & fokuserade människor gott. Nyckeln ligger i att hitta humorn i det faktum att man kommer att nå Stockholm, 2 timmar ”för sent” en fredagskväll. Charmen i att tvingas ställa in sina planer.

Vad ger mest energi i en situation som du inte har någon möjlighet att styra över – endast ta konsekvenserna utav. Frustration eller Humor?

Svaret är givetvis enkelt. Varför är det då så lätt att glömma…..?

TVÅ: Den andra poängen är snarare en fråga: Varför ska det krävas ett ”driftsstopp” för att inse att personen bredvid på tåget, faktiskt kan tillföra stora insikter i ens liv? Följdfråga: Varför är vi människor mer öppna för att kommunicera med varnadra när vi reser med flyg, än vad vi är på tåg? (Jag har en teori kring detta, men den tar vi en annan gång).

Stort tack till min fantastiska medresenär!

(Givetvis har jag full förståelse för att situationen, under "poäng" ETT, inte är så enkel för alla. För mig var den dock det. Det enda jag gick miste om var några timmar (och därmed själva middagen) på en födelsedagsmiddag med 100 inbjudna gäster.).